Bedömning av apparater: Före/Efter-lyssning

När man skall bedöma apparater, så ställs man inför frågor som: Hur skall musiken låta egentligen och vad blir musiken påverkad av?
När vi lyssnar på en CD-skiva, så lyssnar vi förutom på musiken, faktiskt också på den långa väg som musiken har färdats:

I bästa fall har musiken förblivit relativt opåverkad av dess resa, eller möjligen erhållit en passande patina. I sämsta fall är musiken förvanskad, kantstött eller till och med skadad under transporten. Ofta är det väldigt svårt, för att inte säga omöjligt att veta var under den långa resan, som musiken blev förvanskad. Om vi vill undersöka var på resan musiken blev påverkad, måste vi följa resvägen i etapper för att se vad som händer.

För att göra det enklare delar vi upp resan i etapper och så jämför vi före och efter varje etapp, för att se om musiken förändras eller inte. Har den blivit förändrad, försöker vi bedöma hur musiken har förändrats. Har den klarat sig från påverkan, åker vi vidare till nästa etappmål och har vi tur, kommer musiken fram i det skick som den hade innan resan. För enkelhetens skull fokuserar vi nu på uppspelning, men man kan göra likadant för inspelning.

Teoretiskt så skall vi alltså jämföra musiken vid uppspelning i de olika punkterna A, B, C i nedanstående bild. Alltså jämföra A mot B och sen B mot C och sen om vi märker någon skillnad:

Uppspelning: Cd-spelare - förstärkare – högtalare - lyssningsrum

Nu är det ju svårt att lyssna på endast punkt A, B eller C, vi behöver ju en hel anläggning för att kunna lyssna på någonting överhuvudtaget. Men det finns faktiskt möjligheter att kringgå det problemet, mer om det senare. Först lite vanliga lyssningstester…

Nu vill testa apparater!

Så långt teorin, hur gör vi nu i praktiken?

Här har vi en apparat som vi vill testa hur den låter:
För enkelhetens skull säger vi att apparaten är förstärkaren Amp2000.

Då kopplar vi in den i en anläggning och lyssnar.
Men ljudet påverkas av alla tre delarna. Vi kan inte veta hur varje del låter och därför vet vi inte hur förstärkaren i sig påverkar ljudet. Vi vet bara hur allt tillsammans låter.

Då försöker vi istället använda oss av en referensanläggning, som vi är vana vid att lyssna på musik genom och där vi känner anläggningens karaktär väl.

Vi byter ut referensförstärkaren mot testobjektet Amp2000 i referensanläggningen och så lyssnar vi: Hmm, nu låter det lite annorlunda. Vi jämför med hur det lät innan och kommer fram till ett omdöme.

Men vad är det vi jämför egentligen? Vi jämför en förstärkare mot en annan i just denna anläggning. Vi kan tycka att den ena förstärkaren låter trevligare än den andra, men i en annan anläggning och under andra omständigheter kanske vi skulle tycka tvärtom.

Om vi provar en tredje apparat kanske det skulle låta på ett tredje sätt och nu kanske det inte längre är lika enkelt att säga vilken vi föredrar. En av förstärkarna kanske är bättre på några punkter än en annan förstärkare, men sämre på andra punkter. En av förstärkarna kanske passar bättre till vissa skivor, en annan passar bättre till andra skivor. Oj, nu blev det svårare att välja. Fortfarande vet vi heller inte hur någon av de tre apparaterna egentligen låter, bara hur de skiljer sig sinsemellan. Testerna får egentligen ingen giltighet, de missar helt att beskriva apparatens ljudpåverkan.

Hur ska vi göra om vi vill veta hur varje apparat låter, inte bara i relation till en annan apparat i en viss anläggning, utan hur apparaten i sig påverkar musiken? Jo, vi får ta reda på hur musiken låter efter att musiken passerat genom apparaten och jämföra med hur musiken lät innan den passerat genom apparaten. Vi jämför musiken Efter apparaten med musiken Före apparaten. Men vi vill ju inte mäta skillnaden, vi vill ju lyssna på skillnaden, så därför kopplar vi in testobjektet i en lyssningsanläggning men på detta vis:

Med denna metod kan man testa förförstärkare och effektförstärkare. I bilden ovan finns en konstlast inritad. Man använder denna för att lasta förstärkaren, så att vi vet hur förstärkaren beter sig under normala arbetsbetingelser. För en effektförstärkare är konstlasten en sorts högtalare utan ljudalstring. För en förförstärkare är konstlasten en vanlig signalkabel som motsvarar en normal kabelbelastning.

Efter konstlasten sänks spänningen med en spänningsdelare/dämpning till samma nivå som på ingången till förstärkaren. Med en enkel omkopplare kan man växla mellan den förbikopplade signalen och den signal som gått genom förstärkaren och konstlasten. (Om man ska vara strikt, testas egentligen både förstärkare och dämpbox tillsammans. Detta problem undgås enkelt genom att bara testa dämpboxen och först se till att man inte uppfattar färgningar med endast dämpboxen inkopplad. Konstlasten ligger överhuvudtaget inte i signalvägen, den ligger bara parallellt och lastar ner förstärkaren till de normala arbetsbetingelser som en högtalare innebär).

Nu kan vi jämföra hur musiken låter före och efter apparaten. Hör vi skillnad på Före och Efter, förvränger apparaten. Nu kan vi veta hur apparaten förvränger, eftersom vi har en absolut referens i Före-signalen. Hör vi ingen skillnad, är apparaten hörbart transparent under de förutsättningar som testet utfördes.

Absolut transparens kan aldrig bevisas, men om man använder god kringutrustning och erfarna lyssnare, finner man att fler än 9 apparater av 10 förvränger på ett eller annat sätt, oavsett prisklass. Denna precision är mer än gott nog för de flesta sammanhang.

CD-spelare kan också testas men på ett lite annorlunda vis. Det är ju inte lika enkelt att finna signalen före CD-spelaren, men via en liten omväg kan man finna en praktisk lösning på problemet.

I den längre artikeln om Före/Efter-lyssning, kan man läsa mer i detalj om hur man går tillväga för olika typer av apparater.

Nu har man ett verktyg för att testa de olika delarna som ingår i en avspelningskedja och så småningom sätta samman en hel anläggning, där varje del fram till högtalarna är hörbart transparent.

Musiken blir då så oförvanskad som möjligt ända fram till högtalarna. Den sista länken, högtalarna, går inte att testa på detta vis. Här får man försöka finna ett par som passar bra med apparaterna och som man trivs med. Det är en klar nackdel att högtalarna ej inkluderas i denna metodik, men man vet åtminstone att musiken har kommit helskinnad igenom fram till högtalarna och man kan då fokusera på att finna ett par riktigt bra högtalare.

Om du har frågor om metoden, så kanske du kan få svar på dessa i den längre artikeln om Före/Efter-lyssning. Där beskrivs målsättning, tillvägagångssätt, resultat, vad som kan testas och om apparater som har klarat Före/Efter-lyssning med gott resultat är goda musikförmedlare eller ej.

Mårten